För vissa som har jobbat över ett decennium på samma arbetsplats infinner sig någon form av tristess och tankar som ”det kanske är dags att byta jobb” dyker upp. Så har det inte varit för Stina Hedin, 54. Tvärtom.
– Efter varje säsong, när jag summerar säsongen som har gått, inser jag vilket fantastiskt jobb jag har. Frölunda är en fantastisk förening där jag trivs och utvecklas, säger hon.
Stina Hedin har titeln rehabkoordinator i Frölunda Indians. Hon har varit i föreningen i elva år. Hon kom alltså fyra år innan Roger Rönnberg tillträdde som huvudtränare.
– 2009 gick jag in och vikarierade som fysioterapeut i ett par månader. Efter det fick jag förfrågan om jag ville komma till föreningen och ansvara för föreningens rehab vilket jag självklart inte kunde motstå, säger hon.
{!A}
Gång på gång under samtalet återkommer Stina Hedin till hur bra hon trivs med spelarna, ledarna och föreningen. För även om det har gått över tio år sedan hon skrev på sitt första avtal med Frölunda har hon aldrig sett någon anledning till att sluta.
– Jag ger mig inte, haha. Allt flyter på och efter alla år har jag byggt upp ett bra kontaktnät. Det finns fördelar med att ha varit på samma plats så länge, säger hon och tillägger:
– Sedan tror jag det är viktigt att jag alltid har haft kvar min klinik. Att jag jobbar kliniskt gör att jag behåller ena foten i utvecklingen. Tack och lov har vi inte haft så många skador i Frölunda, men på kliniken har vi nästan enbart idrottsrelaterade skador. Det blir en hel del nyopererade knän och fötter vilket gör att jag hela tiden är med i utvecklingen. Hade jag varit ifrån det under den här tiden hade jag nog kunnat bli lite mossig. Det är en styrka att ha den biten kvar, säger Hedin, som jobbar minst två eftermiddagar i veckan på sin egen klinik, IFK Kliniken Rehab.
Stina Hedin är uppvuxen i Göteborg i en familj på fyra barn och det var mycket sport i familjen.
– Jag tillhör den generationen där alla höll på med sport. Jag har testat badminton, gymnastik, handboll, det mesta. Men framför allt var det tennis som jag gillade. Jag höll på med det från att jag var sex år till jag var 18, säger hon.
{!B}
Testade du hockey någon gång?
Innan hon svarar skrattar hon till.
– Nej, jag är inga fena på hockey. Jag tar mig fram på skridskor, men inte mer.
Tittade du något på hockey när du växte upp?
– Absolut. Jag kunde åka och titta, men inte mer än så. När man lär känna killarna i laget blir det roligare, och så var det även när jag var inom fotbollen med IFK. I hockey händer det alltid något både på isen och i båset. Hade du frågat mig för tolv år sedan hade jag nog sagt att jag inte tyckte det var speciellt kul, men nu älskar jag det, säger hon.
{!D}
Innan hon började jobba för Frölunda har hon arbetat med juniorlandslaget för herrar i innebandy, Svenska Golfförbundet samt SOK. Hon har även jobbat för de både fotbollsföreningarna Gais och IFK Göteborg och hon är en av få i SHL som kan stoltsera med ett SM-guld i fotboll (2007 med IFK Göteborg). Lägg därtill att hon har fått fira två SM-titlar med Frölunda. Hon beskriver sin roll i det medicinska teamet som ”lite spindeln i nätet”, men där hennes huvudsakliga uppgift är att se till att skadade spelare får de bästa förutsättningarna för att komma tillbaka så snabbt som möjligt.
– Jag ser till att de får rätt hjälp och snabb hjälp för respektive skada och detta i samråd med ortopederna. Jag ordnar med tider till röntgen, MR (magnetröntgen), blodprover och operationer. Självklart ingår det i min tjänst också att ta hand om rehabilitering, men jag gör inte allt själv. Är det en komplicerad rygg har jag en kollega som är jätteduktig på det. Jag försöker hitta den bästa kompetensen beroende på vad det är för skada, säger Stina Hedin.
Under dina år i föreningen och SHL, kan du se någon skillnad kring hur klubbarna prioriterar det medicinska?
– Det jag märker är att man satsar mer på det medicinska, vilket är bra. Det man puttar in i det medicinska teamet får man tillbaka i spelare med färre skadetillfällen. Ju snabbare och bättre vi kan hjälpa spelarna desto färre frånvarodagar har spelarna. Utvecklingen är enormt positiv ur den aspekten, säger hon.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Alla människor jag träffar och jobbar med. Vi har en fantastisk ledarstab och Frölunda är en väldigt bra organisation. Jag tycker att jag utvecklas som person för varje säsong som går. Roger (Rönnberg) gör ett kanonjobb. Vi har en respekt för varandra och för varandras kunskap. Det bästa med jobbet är nog det, att jag är omgiven av positiva, härliga och framåtsträvande människor, säger hon.
{!C}
Var är det som är minst bra med jobbet?
– Jag började i Gais när Glenn Hysén kom tillbaka från Liverpool (1992). Det är hundra år sedan, men mina barn har aldrig haft något riktigt sommarlov tillsammans med mig och en sammanhängande julledighet existerar knappt med hockeyn eftersom det är matcher i ett. Å andra sidan älskar mina barn idrott och gillar att titta på sport.
– Men just att jag inte är ledig på helger och lov tillsammans med mina barn som många andra är har varit lite jobbigt. Det kan ringa på min telefon dygnet runt, men det har jag valt själv och jag får energi av det. Jag är en bättre mamma så här än om jag hade haft ett nio till fem-jobb, säger hon.
– Hade jag inte tyckt att det hade varit värt det hade jag slutat för längesen. Mitt jobb ger så mycket drivkraft i livet. Jag är inte klar än på länge. Jag kommer att komma in där med rullator om några år, skrattar hon.
Hennes tre barn är nu 28, 25 och 14 och de har fått följa med Stina i de olika omklädningsrummen som hon har jobbat i.
– Erik, den äldste, fick jag mellan mina första två år i Gais. Han var med redan i barnstolen. Vilma hade jag med på träningsläger i Spanien med Blåvitt. Då hade jag Palle Davidsson, massören i Blåvitt, som barnvakt. Han var helt värdelös som det, haha. Han skulle passa henne, men det höll på att sluta i förskräckelse. Han är en underbar människa, men barnen har fått vara med om mycket.
Du lät inte Glenn Hysén vara barnvakt?
– Nej, herregud, han fick man vara barnvakt åt, säger hon och brister ut i ett skratt.
– Glenn är underbar. På den tiden låg Tobias (Hysén, Glenns son) i fotbollssäcken och sov på träningarna. Han har funnits med i mitt liv sedan han var liten. Nu förstår du hur länge jag har varit med, säger Stina Hedin.
{!E}
Precis som Roger Rönnberg har Stina Hedin kontrakt med Frölunda över säsongen 2021/22, och skulle hon själv få bestämma låter det som att hon gärna fortsätter ytterligare några år.
– Det är för jäkla roligt. Stämningen i ett omklädningsrum är en trigger, världens bästa boost. Jargongen, den positiva andan och att det är så många känslor. Urläckert.
Frölundas läkare (Torsten Jonsson) är 74 år. Då kan väl du också hålla på i 20 år till?
– Gud vad positivt tänkt. Då kanske Joel (Lundqvist) är tränare. Vi får se, men ett tag till ska jag absolut hänga i, säger Stina Hedin.