SHL-minnet: Malmös SM-guld 1994
28 år. Så långt får vi backa bandet för att hitta senaste SM-guldet för Malmö. Vid den här tidpunkten var skåningarna en maktfaktor i svensk hockey efter att Percy Nilsson värvat ihop ett minst sagt namnkunnigt lag. Malmö vann SM-guld 1992, Europacupen 1993 och säsongen 1993/94 tillhörde de återigen en av favoriterna. Vilket inte var så konstigt med tanke på att de hade spelare som Peter ”Pekka” Lindmark, Robert Svehla, Raimo Helminen, Jesper Mattsson, Mats Näslund, Daniel Rydmark och Roger Hansson.
– Vi hade ett fantastiskt lag, men tillvägagångssättet när herr (Percy) Nilsson byggde det här laget var väldigt speciellt i svensk hockey, så gjorde man inte. Många av oss var dock kvar i många år och jag tillbringade tio år i Malmö. Det var en härlig tid, säger Håkan Åhlund, som spelade i Malmö mellan 1988 och 1997.
{!F}
Med så många stjärnor i laget, hur fick ni ihop gruppen?
– Det var helt nytt i Malmö med hockey och det bildades en härlig kamratskap. Det var irriterat i svensk hockey när Percy plockade så många duktiga spelare till Malmö och vi blev kaxiga. Vi blev tajta tillsammans och skulle minsann visa alla att vi kunde det där. Vi hade en bra mix av hungriga unga spelare och ett gäng rutinerade killar. Även tränaren Timo (Lahtinen) ska ha beröm, säger Håkan Åhlund.
"Efter match tre kände vi att vi kunde vända"
Malmö slutade tvåa i grundserien säsongen 1993/94, två poäng bakom Leksand. Därefter besegrade de Rögle med 3-0 i matcher i kvartsfinalen samt Brynäs i semifinalen. I finalen väntade MoDo, som hade slutat åtta i grundserien. Men MoDo, med spelare som Niklas Sundström, Magnus Wernblom, Markus Näslund, Martin Hostak och framförallt Peter Forsberg, hade imponerat i slutspelet. Forsberg vann hela slutspelets poängliga med 16 poäng, varav nio mål, på elva matcher.
– ”Foppa” stack ut, och Markus (Näslund) var med. MoDo hade jättemånga bra spelare, säger Åhlund.
Anförda av nämnde Forsberg gick Ö-vikslaget också upp i 2-0 i matcher.
– Av den första matchen minns jag inte jättemycket, men det var en magisk match två där uppe i Ö-vik som ”Foppa” avgjorde i förlängningen. MoDo hade många duktiga killar, men de var lite oerfarna. Det är lätt att säga i dag, men efter match tre kände vi att vi kunde vända, säger Åhlund.
{!B}
Mats Näslund intervjuades på SHL.se för några sedan och när finalserien 1994 kom på tal konstaterade han:
– När vi vann mot Modo (1994) var vi stora favoriter. Det var egentligen bara hur länge Peter Forsberg skulle orka spela så bra, sa Näslund.
"Ju längre serien gick desto mer föll det över till oss,"
Inför den tredje finalen bestämde sig Malmö för att mer eller mindre punktmarkera Peter Forsberg.
– Timo (Lahtinen) tog in mig i tränarrummet innan en träning och sa att vi måste göra något åt situationen, har Daniel Rydmark sagt i en intervju med Canal+.
– Vi hade ett snack på 10-15 minuter och tittade på matchbilder från de två första matcherna. Jag fick i uppgift av Timo att ligga nära Peter i varje byte och vara lite jävlig mot honom helt enkelt. Vi lyckades. Peter älskade inte mig som hockeyspelare vid den här tidpunkten, sa Rydmark.
{!E}
Om det var den tätare markeringen av Peter Forsberg som gav effekt kan vi låta vara osagt, men vad som är fakta är att Malmö vann match tre med klara 7-1.
– Det var lite sånt, lite trashtalk. ”Foppa” var fantastiskt duktig, men då var han kanske inte jättesvår att påverka. Det gjorde Daniel bra såklart, säger Håkan Åhlund.
{!C}
Men hur var er känsla inför tredje finalen, för då hade ni ändå kniven mot strupen?
– Tidigt blev det ”do or die” för oss, men som jag kommer ihåg det spred sig lugnet som Roger (Nordström) och Pekka (Lindmark) hade i målet. Vi hade också vunnit något år innan (1992) och många av oss var kvar. Det fanns en trygghet, om man nu kan kalla det för trygghet. Rutinen tror jag var en fördel för oss. MoDo hade som jag sa många duktiga spelare, men de var kanske lite för gröna i sina karriärer, säger Åhlund.
– Ju längre serien gick desto mer föll det över till oss, säger Åhlund.
Guldmedaljen blev stulen
Malmö vann match fyra med 3-1 och fick därmed fram en femte och helt avgörande final – något många i Malmö hade varit med om två år tidigare. För finalserien mot Djurgården 1992 gick också till en avgörande finalmatch, och precis som då var det Malmö som drog det längsta strået även 1994 mot MoDo.
– Att vinna en femte och avgörande final på hemmaplan med alla fans… Det är klart att det blev kaos när slutsignalen gick. Det blev tomt och en otroligt härlig känsla, säger Åhlund.
En som inte minns den här kvällen lika bra är förstås Peter Forsberg. Han stod för en av de mest klassiska intervjuerna någonsin inom svensk idrott efter slutsignalen.
– Jag är besviken på Börje (Johansson), han är så jävla dålig. Han är så jävla dålig att jag skulle dra på honom en smäll, det är sant det, sa han till SVT:s Albert Svanberg.
– Jag minns att jag efter matchen pratade med Peter. Det var frustration och ungdomligt. Så är det, säger Åhlund.
Hur var ”Foppa” då, så kort efter utbrottet på isen?
– Han är vinnare. Lite skämtsamt kan jag säga att han har vunnit nästan allt, men han har aldrig vunnit det jag har två utav, säger Åhlund och skrattar.
{!D}
Hur var festen efter guldet?
– Det var fest i dagarna tre. Jag tror vi åkte till Florida ett gäng och hade härliga dagar och veckor där, säger han.
Var förvarar du guldmedaljen från 1994?
– Den har faktiskt blivit stulen. Jag hade lite grejer magasinerat under en tid och då försvann det en hel del, både medaljer och andra saker, säger Åhlund
Hur känner du kring att medaljerna är borta?
– Minnena finns i huvudet, det gör inte så mycket. Men klart att det är lite tråkigt, säger Håkan Åhlund.
{!A}
