SHL-REKORDET: VAR TVUNGEN ATT BJUDA PÅ SHOW INFÖR DEM

Den 11 mars 2021 gjorde Broc Little sitt 136:e mål i SHL. Målet kom i en match Linköping spelade hemma i Saab Arena mot Rögle och innebar att amerikanen tangerade landsmannen Tom Bissetts rekord för nordamerikanska spelare i den svenska högstaligan. Med tanke på Broc Littles målfarlighet var det kanske mest en tidsfråga innan han skulle gå förbi Bissett och upp i ensamt majestät. Men det skulle dröja – ända tills Linköping mötte Rögle på hemmaplan igen.

– Haha, ja, det tog längre tid än jag hade hoppats, medger Broc.

– Det är alltid tufft att ha såna saker i bakhuvudet och väldigt skönt när man får det ur världen.

En hel sommar hann passera och de fyra första omgångarna i SHL säsongen 2021/22 lämnade Broc Little isen mållös. Den 30 september ställdes Linköping återigen mot Rögle i Saab Arena, och gick in till tredje perioden i ledning med 2–1. På plats på läktarna satt Broc Littles föräldrar Don och Lisa, och 02.24 in i perioden fick de bevittna när SHL-historia skrevs. Arvid Costmar slog en crosspassning som skar genom offensiv zon och möttes av en framstörtande Broc Little som styrde in pucken i mål – hans 137:e fullträff i SHL.

– Det var en grym passning av Arvid och väldigt kul att få göra mål inför hemmapubliken och mina föräldrar. Det är inte så ofta de kan vara på plats så jag var tvungen att bjuda på show inför dem, skrattar Broc.

Gjorde första SHL-målet mot Linköping

Broc Little är inne på sin åttonde säsong i Linköping, och fullföljer han kontraktet han skrev på inför säsongen kommer det att bli tio säsonger på östgötaslätten. Få utlänningar är lika förknippade med en SHL-klubb som Broc Little är med Linköping. Ändå var det just Linköping han gjorde sitt livs första SHL-mål mot.

– Var det? Jag minns faktiskt inte det, erkänner Broc med ett skratt.

– Jag har nog aldrig dröjt speciellt länge vid ett mål jag gjort, utan direkt fokuserat på att göra nästa mål, fortsätter han.

Att Broc Little över huvud taget hamnade i Sverige var lite av en tillfällighet. Han gick på college på anrika Yale, och sista året fick han ett Facebook-meddelande från en svensk spelaragent vid namn Niklas Granberg.

– Jag hade inte ens tänkt tanken på att åka till Europa och spela, berättar Broc. Jag trodde och hoppades att jag skulle få ett NHL-kontrakt efter den säsongen men så blev det inte. En dag fick jag ett Facebookmeddelande från en svensk kille som sett nåt Youtubeklipp på mig och i princip erbjöd mig ett kontrakt över Facebook.

– Min coach på college, Keith Allain, hade tränat svenska lag i början på 1990-talet så jag pratade lite med honom och han hade bara bra saker att säga om Sverige.

Två år av hemlängtan

På de något vaga grunderna bestämde sig Broc Little för att flytta till Sverige och Västerås – och resten är historia. Men historien kunde fått ett helt annat slut.

– Jag minns första dagen i Västerås. Jag fick hämta ut min lilla Hyundai med manuell växellåda och fick motorstopp säkert sju gånger på den korta sträckan till lägenheten. Väl där satt jag och grät av hemlängtan. Ärligt talat hade jag svår hemlängtan mina två första år i Sverige och åkte mest runt och ville flytta hem.

Efter den andra säsongen i Sverige flyttade Broc visserligen tillbaka till USA och gjorde ett försök i AHL, men med ett tvåvägskontrakt var förutsättningarna för att slå sig in i NHL inte de bästa, och säsongen därefter vände han åter till Sverige är han hunnit göra ett starkt avtryck på sina säsonger i Västerås respektive AIK.

– Jag fick en väldigt bra start i Sverige, som jag minns det hittade jag, William Karlsson och Peter Öberg kemi från start och funkade väldigt bra hela det året. Hade jag inte fått spela med dem är det inte säkert jag lyckats så bra och då kanske jag inte spelat i Sverige idag.

– Det var en väldigt väl sammansatt kedja där William var den stora spelfördelaren, Peter bidrog med hårt arbete, rutin och skills och jag var målskytten.

När vi nu kliver in i 2023 kan vi konstatera att Broc Little hunnit göra 160 mål i Elitserien/SHL, varav 144 i Linköpingströjan. Av alla medspelare genom åren finns det några som han framhåller lite extra.

– Jag trivdes väldigt bra tillsammans med Garrett Roe. Han är väldigt skicklig och drivs lika mycket som jag av att göra mål och poäng. Han är otroligt tävlingsinriktad.

– En annan jag trivts väldigt bra med är Andrew Gordon som också personifierar hårt arbete ute på isen. Vi tre spelade ihop säsongen 2016/17 och det var en väldigt rolig säsong.

Självförtroendet viktigt för en målskytt

Den säsongen stod Broc Little för 53 poäng – hans hittills bästa notering i karriären – vilket gav en andraplats i den totala poängligan, men allt var inte guld och gröna skogar.

– Jag minns väldigt väl att jag gick 15 matcher utan att göra mål den säsongen, skrattar han innan han blir mer allvarsam.

– Som målgörare är det klart att man lever med en press att leverera mål och poäng. När man kommer in i en sån period är det lätt att frångå sina rutiner, att testa allt möjligt för att få till ett trendbrott. Ju äldre jag blivit desto tryggare har jag blivit i att lita på det jag gör och att det kommer lossna om jag fortsätter göra på samma sätt.

Att fela är mänskligt, om man ska tro latinet. Minst lika mänskligt är det att tvivla, men för en målskytt kan det vara ödesdigert.

– Hockey är ett mentalt spel, och målgörande sitter väldigt mycket i skallen, konstaterar Broc. Det kan räcka med en studs eller en bra aktion för att återfå tron på det du gör. Hur mycket man än försöker lura hjärnan finns det ingenting som ger lika mycket självförtroende som att göra mål.

Alla som sett Broc Little spela kan nog skriva under på att ett mål också ger en glädjekick, få spelare firar mål lika inlevelsefullt som han.

– Haha, jag har alltid älskat att göra mål, skrattar Broc och nickar.

– Den känslan får man ingen annanstans i livet och de första fem, tio sekunderna efter att pucken gått in har jag knappt kontroll över mig själv. Hockey är en snabb sport och ofta tillkommer ett mål lite från ingenstans, det blir ett väldigt plötsligt påslag av endorfiner.

Målen är inte längre målet för Little

Den här säsongen har varit speciell för Broc Little. Av skattetekniska skäl fick han inleda SHL-säsongen något senare än vanligt, efter att ha tränat på egen hand hela sommaren och sedan varvat igång med Sparta Sarpsborg i Norge. När han väl anslöt till Linköping gjorde han, sin vana trogen, mål direkt – mot Rögle.

– Ärligt talat var jag lite osäker på formen. Första matchen gick jag på adrenalin, men hade väl ett par veckors acklimatiseringsperiod innan det kändes som vanligt igen, medger han.

Efter nio mål på 16 matcher gick 34-åriga Broc Little mot en mycket stark säsongsnotering när olyckan var framme och han skadades allvarligt av en knätackling i ett möte med Frölunda den 26 november. Det var andra gången inom loppet av två år som han drabbades av en allvarlig skada. I december 2020 bröt han nyckelbenet och missade två månaders spel.

– Jag är inte speciellt bra på att vara skadad, säger han med ett skratt.

– Jag har alltid varit väldigt aktiv och det är svårt mentalt att vara tvungen att hålla sig stilla och att inte få vara med och påverka ute på isen. Samtidigt är det klart att ett längre skadeuppehåll gör att man uppskattar det man har ännu mer.

När Broc Little är tillbaka i spel återstår ännu att se, men det är i alla fall ingen högoddsare att han kommer att öka på målskörden och distansen till Tom Bissett ytterligare. Fast just antalet mål är inte Broc Littles stora drivkraft i det här skedet av karriären.

– Jag hade lätt kunnat spela någon annanstans och kanske haft bättre förutsättningar att vinna, men det hade inte betytt lika mycket för mig. Jag har varit här så länge och min familj är härifrån. Jag har bara några år kvar att spela och de vill jag spendera här. Min enda målsättning är att vinna med Linköping.