Johan Nordlöf har dömt elithockey i tio års tid, och under dessa år har han sett en stor förändring i beteende och snack kring sporten, inte minst på isen.
– Jag tycker att i det arbetet som SHL har gjort med utbildningar i HBTQI-frågor och SHL’s allmänna ställningstagande så är språket idag något helt annat än vad det var när jag kom in i elithockeyn. Det är en otrolig skillnad i språkbruket i allmänhet och definitivt kring sexuell läggning och hudfärg, säger Nordlöf när SHL.se ringer upp.
För honom är det av stor vikt att ta sig an de här frågorna, som enligt honom egentligen inte borde vara frågor.
– Jag rör mig i vardagen kring personer som har en läggning som är en annan än normen. Jag hör deras utmaningar och deras historier. Om jag på något sätt kan hjälpa till i det arbetet både rent samhällsmässigt men även för att hockeyn ska vara en inkluderande sport…, säger han och orden dör ut lite innan han fortsätter:
– Den frågan borde inte ens finnas, det borde vara en sjävklarhet. På isen tävlar vi i våra olika tröjor men utanför ska vi kunna vara den vi vill. Den bilden för mig är större än vad hockeyn kan vara.
Luke Prokop och den danske målvakten Jon Lee-Olsen har båda kommit ut under aktiv karriär, tror du att de kan hjälpa andra inom hockeyn att göra detsamma?
– Definitivt. Det är ett stort steg att ta och de agerar ju murbräckor för något i en fråga som inte borde behöva vara en fråga. Jag kommer ju inte in i ett omklädningsrum och berättar att jag är tillsammans med Emma. Det ska ju inte någon, oavsett vem man är ihop med, behöva göra. Det är klart att det är modigt och stort av dom. Jag hoppas verkligen att det banar väg för alla så att det till slut inte ska behöva vara så att någon måste komma ut.
Och kanske är vi på väg dit. Nordlöf menar att samhället idag ser annorlunda ut och har utvecklats åt ett håll där de unga inte bryr sig nämnvärt om vem man gillar, eller hur man är. Precis som hockeyn.
– Det är nog lite olika beroende på när man är född. Om man jämför mina barn med mina mor- och farföräldrar, till exempel. Mina mor- och farföräldrar hade ju en kontext. Homosexuella i Norrlands inland fanns ju inte, direkt. Min dotter har en kompis vars juridiska kön är tjej och han är nu en kille. De är 14 och det är en ickefråga. Det är ju en samhällelig förändring om vad man är van vid. Sedan är det säkert olika på olika platser men de har ju noll problem om en kille är ihop med en kille eller en tjej är ihop med en tjej. Det är same same, liksom, konstaterar han.
Vad har du upplevt för respons om arbetet med tidigare SHL Pride Week?
– Det var oerhört positivt, naturligtvis. SHL är ju en viktig plattform för svensk hockey och ska gå i första ledet i alla de här frågorna. Det vet jag att många människor uppskattar och vi är väldigt stolta över att vara en del av det arbetet.
Arbetet och utvecklingen under de senaste åren har gjort att sporten har utvecklats positivt, menar Nordlöf.
– Jag tror att hockeyn har närmat sig övriga samhället men ändå försökt behålla sin identitet som idrott. Man kan se att det är okej, och det gäller även domargrupperna, att få säga att man mår dåligt, eller bra. Att känslor respekteras på ett annat sätt. Det ser man och hör bland både spelare, lag och domare. Hockeyn kommer bort från den machostämpel man har haft. Man får mer och mer vara den man vill utanför isen även om det finns en bit kvar där. På isen har vi en tröja. Utanför isen får man klassas som vem som helst, man får gilla vem man vill. Det har kommit mer och mer med åren. Den här scenen behöver förändras och det gör den i ganska rask takt sett med lite perspektiv.
Likt spelarna har även domarna genomgått en utbildning om HBTQI från RFSL. Och Nordlöf har med sig mycket från den.
– Jag har alltid haft HBTQI-frågorna lite närmare än många andra tack vare personer i min omgivning. Det man ska ta med sig är att även vi som inte omfattas eller tillhör HBTQI-rörelsen har ett stort ansvar att hjälpa till. Det är inte HBTQI-rörelsens uppgift att förändra det här. Att de åsynliggör gör det bara till allas vårt ansvar att försöka utbilda. Vi som ingår i normen måste våga stå upp när de som inte gör det utsätts av andra. Det belyste man väldigt bra, deras situation. Vikten att våga säga ifrån när man står på norm-sidan, säger han.
Och eftersom hockeyn är en spegling av samhället är det viktigt att fler utbildas och fler lär sig om dessa frågor.
– Jag är själv ledare i min sons U13-lag och ibland förfäras man över en del spelare, ledare och föräldrar. Jag tycker att det är fortsatt viktigt att SHL med sitt enorma skyltfönster går i bräschen och att andra ligor och hockeyn som helhet från U8 och uppåt lär sig och tar ansvaret. Att man lär sig skilja på sak och person, säger Nordlöf.