SHL-klubbarna ställer sig bakom serieutredningen

Läs hela remissvaret till Svenska Ishockeyförbundet här:

REMISSYTTRANDE FRÅN SHL och samtliga 14 klubbar

SHL innehar idag en kvalitativ nivå som ligger i absolut världsklass efter NHL. Den kvalitativa nivån gäller såväl sportslig nivå, spelarutveckling, exponering och arenafaciliteter. För att kunna bibehålla och förbättra den positionen, både nationellt och internationellt, är utredarens förslag om benämningen ”nationell elit” ett tydligt och applicerbart elitbegrepp i SHL:s strategi att vara världens näst bästa hockeyliga.

SHL och Hockeyallsvenskan innefattar idag 28 lag. SHL ställer sig i dagsläget bakom utredarens förslag om 14+14 lag i landets två högsta serier.

SHL kommer att ta fortsatt ansvar för att utveckla svensk ishockey på alla nivåer. För att säkerställa möjligheter och resurser i de underliggande serierna införs redan från säsongen 2019/20 ett ökat förbättrat ekonomiskt stöd vad gäller utbildningsersättning, avsättning av NHL-ersättning samt ytterligare planerade samarbetsformer för att premiera spelarutveckling i underliggande föreningar och regioner. Delar av detta presenterades på ordförandekonferensen i Stockholm i november 2018.

Intentionen från SHL och klubbarna är en fortsatt och förbättrad utveckling av den egna barn- och ungdomsverksamheten, ishockeygymnasier samt dam- och juniorverksamhet. Dessa satsningar ligger idag på nivån 200 miljoner kronor per säsong. I den sistnämnda punkten ser vi framför oss, tillsammans med övriga inom svensk hockey, en prioriterad utredning om hur svensk juniorhockey ska ske ut i framtiden. Det ligger i allas intressen att våra juniorserier är utformade på bästa möjliga sätt.

Sportsliga resultat ska vara i fokus vad gäller all tävlingsidrott, precis som utredaren förespråkar, men ett fungerande licensregelverk är en viktig del för att säkerställa fungerande funktioner och ge förutsättningar för att kunna delta på aktuell nivå.

Svenska Ishockeyförbundets licensregelverk ger en tydlig riktlinje men i detta sammanhang anser SHL, att arenakravet, vad gäller åskådarantalet, är av mindre vikt. Betydligt mer angeläget är licenskrav som rör en fungerande barn- och ungdomsverksamhet, högkvalitativ juniorverksamhet, finansiell stabilitet samt en arena som uppfyller kraven i bl.a. tävlingsbestämmelserna, säkerhets- och TV-manual samt andra väsentliga delar som anstår en väl fungerande arena på högsta nationell nivå.

För att kunna ta ansvar och fortsätta utveckla svensk elitishockey är det av största vikt att seriemodeller kombinerar långsiktighet och stabilitet som likt innevarande avtal mellan SIF och SHL ger riktlinjer och reglerar landslagsspel, tävlingsbestämmelser, ovan nämnda utbildningsersättning, rättighetsfrågor, modell för spelarutbildning samt ett väl fungerande licensregelverk som säkerställer och stöttar föreningar som ska delta i respektive serie.

Det är en styrka om svensk hockey, utifrån våra respektive intressen, kan samlas och enas kring en seriemodell. Till detta är SHL beredda att bidra. SHL ställer sig därför, med ovanstående motiv och strategiska ställningstaganden, bakom utredarens förslag avseende seriemodell och modell för upp- och nedflyttning mellan SHL och HA från säsongen 2020/21.