SHL Pride Week - Jimmy Andersson, Linköping
Jimmy Andersson är Linköpings spelarrepresentant i Pride Week och han har en hel del att berätta om varför.
– Jag har två personer i min närhet som är homosexuella. För mig har det varit viktigt att man inte ser dom på annorlunda sätt. Alla ska få gilla vem man vill oavsett vem man gillar. Jag har alltid trott på att det ska vara öppet och inkluderande, säger han och fortsätter:
– Det värsta jag vet är det man kan höra från olika håll att någon blir kallad “bög” och så vidare. För mig har det alltid varit en grej om den personen du kallar “bög” faktiskt är homosexuell? Hur tror du att den människan känner sig? För mig har det alltid varit viktigt att det är öppet för alla, oavsett sexuell läggning eller hudfärg eller diverse saker. Samhället är för alla och ingen ska känna sig förtryckt på grund av hur man känner sig eller hur man mår.
Samtliga SHL-lagen genomgår under säsongen en utbildning ledd av RFSL men när vi pratar med Jimmy Andersson har Linköpings utbildning blivit uppskjuten två gånger på grund av Covid-19. Han berättar dock att han upplever mottagandet från SHL’s första Pride Week, som under QX-Galan 2020 fick priset “Keep up the good work”, som bra.
– Nu kommer inte allt ner till individen men det man hör är positivt. Nu har vi ett damhockeylag som driver många av de här frågorna. Men den generella responsen är positiv. Och att då LHC kan stå i fronten är fantastiskt, säger han.
Den resa som hockeyn, och samhället gör, för en än mer inkluderande verklighet fortgår och Andersson ser stor skillnad bara under den tid han spelat A-lagshockey. Men:
– Man får ju vara ärlig och säga att det går med små steg hela tiden. Men det jag upplever är att det är mycket mer accepterat att prata om hur man mår och hur man känner. Det är så klart från lag till lag men i allmänhet känner jag att det är enklare att prata om sina känslor. Jag upplever att hockeyspelaren är mer öppen idag. Förut kunde han vara mer stängd och det var ett hårdare klimat. Det är det fortfarande i vissa aspekter men det är mer accepterat att ta någon till sidan och verkligen fråga “Hur mår du idag?”, säger han. Mycket har med allt kring det som har kommit upp och ut gällande psykisk ohälsa att göra. Det känns som att vi värnar mer om varandra. Det är inte bara att Jimmy Andersson kommer till jobbet och kämpar och sliter. Man bryr sig mycket mer om vad som händer vid sidan av.
{!A}
Även om allt sker med små steg, kommer det att ge ringar på vattnet i framtiden. Andersson menar att det handlar om att utveckla och föra vidare det här tankesättet till nästa generation.
– Vi gör absolut många aspekter så bra vi kan. Men sen är det ju samhället i stort där vi kan hjälpa till. Men som hockeyspelare tror jag på arbetet som görs, hur vi pratar i omklädningsrummet, hur vi accepterar varandra. Om vi kan föra vidare det… Egentligen räcker det att jag som egen person kan föra vidare det till min granne och han till nästa. Som ett hockeylag ser ut idag kan du ha en spelare som är 40 och en som är 17. Vi är påverkningsbara, vi kan påverka varandra och det här är ett stort steg på vägen, säger han och fortsätter:
– Jag upplever att de yngre idag är mer sökande i att rådslå med de äldre. Någonstans har vi tagit med att det är okej att fråga, om vad som helst. När jag kom upp var det lite mer slutet och då kunde jag inte fråga lagets äldsta om det jag tänkte på. Idag kan man få en fråga av en spelare som är under 20 om vad som helst. Det är ett gott tecken. Dels att de känner det förtroendet för mig och tvärtom; att de vågar lyfta vad som helst. Då är hockeybiten ganska liten. Om det kommer någon och frågar om känslor, då är det något helt annat. Det är en resa som är gjord på 13, 14, 15 år. Någonstans föder vi den här generationen att bli bättre.
I Nordamerika kom 19-årige talangen Luke Prokop nyligen ut som homosexuell. Tror du att han kan bana väg även för spelare i Sverige att göra detsamma?
– Det hoppas jag verkligen. Oftast får man höra att spelare kommer ut efter att deras aktiva karriär är över. Det här är en spelare som kommer ut här och nu. Det ser jag bara som positivt. Det är ett tecken på att han verkligen vågar vara sig själv. Du måste ha en omgivning som låter dig vara dig själv och du ska känna dig själv. “Det är inget fel på mig. Jag är den jag är.” Det är både viktigt och positivt.
Andersson är medveten om idrottens kraft i samhället:
– Som jag ser det är sport en av de största samhällskrafterna och förebilderna som man kan hitta. Vi idrottsmän kan bli förebilder för inkluderande kultur och sammanhållning. Då tror jag att vi kan komma långt på den vägen. Att arbeta med inkluderande frågor är ett stort begrepp men vad är det? Vi kan stå för det vi gör och det vi säger. Hockeyn är en stor del men det gäller sporten överlag, avslutar han.
