ÅTERBLICK: HV71
HV71:s sejour i HockeyAllsvenskan blev bara ettårig, men väl tillbaka i SHL hade Jönköpingslaget en rätt tuff säsong. HV71 låg länge på kvalplats och i slutet av januari valde klubben att förändra på tränarsidan. Tommy Samuelsson lämnade och in som ny huvudtränare kom Johan Lindbom. Vid sin sida hade han Per Gustafsson och Challe Berglund. På säsongens sista 13 matcher snittade HV71 2.15 poäng per match, bäst i SHL under den perioden, och det räckte för att undvika en kvalplats.
– De bestående intrycken är att det var en kämpig säsong sett över hela säsongen. Att vara nykomling i högstaligan är uppenbarligen tufft, även för en tidigare etablerad storklubb som HV71. Med den bakgrunden var avslutningen på säsongen väldigt stark. Många hade nog räknat in HV71 i ett kvalspel, men de ryckte upp sig och tog verkligen många poäng. De fixade den där ingenmanslandsplatsen. En stark avslutning på en tuff säsong, säger Carl Ljungquist.
SUVAD MRKONJIC / Bildbyrån
Joni Ortio var en av HV71-spelarna som imponerade i slutet av säsongen. Foto: Bildbyrån.
Vilka positiva effekter fick HV71 av tränarbytet?
– Det visade sig bli ett lyckat drag i och med att laget ryckte upp sig som de gjorde. Jag tror inte att det bara var Fredrik Stillmans och Tommy Samuelssons fel att det gick som det gick, men i läget som det skedde, den 30 januari, behövdes nog något göras. Det som hände när de nya tränarna kom in var att HV71 spelade med lite mindre risk. Det kändes tryggare och rejälare på något sätt. Det var inte så snyggt alla gånger, men de tog poäng och det var det enda som krävdes, säger Carl Ljungquist och fortsätter:
– En annan tydlig grej var Joni Ortios målvaktsspel. En tid efter tränarbytet hittade han en superform. Han var hur grym som helst stundtals. ”Nubben” (Kent Norberg, sportchefen) lyckades med sina värvningar under säsong också. André Petersson var otroligt bra på slutet och känslan var att han fick ett lyft när Nick Shore kom in i december, säger Ljungquist.
"Victor Sjöholm etablerade sig på allvar i SHL"
Just Joni Ortio var i allra högsta grad inblandad i de två matcher som Carl Ljungquist minns extra tydligt från den gångna säsongen.
– En match som kändes som ett trendbrott var Timrå borta i början av februari där Joni Ortio var helt otrolig och räddade över 40 skott när HV71 vann med 2-1. Annars var den sista hemmamatchen mot Skellefteå speciell när HV71 mer eller mindre säkrade SHL-platsen. Fullsatt i Husqvarna Garden och Ortio gjorde en ny supermatch. Vrålen som kom vid HV71:s mål kändes som att det var 7 000 personer som skrek ut sin lättnad. Det var speciellt, säger Ljungquist.
Vem håller du som den största överraskningen i laget den gångna säsongen?
– En spelare som jag tycker är kul att titta på och som tog stora kliv i utvecklingen var Victor Sjöholm. Han etablerade sig i SHL på allvar. Han är fysiskt stark och väldigt rejäl, trots att han inte är så stor. Han klev verkligen in och visade att han hör hemma på den här nivån, säger Carl Ljungquist.
