SHL-DOMAREN: KRISTOFFER FOLKSTRAND

Det är inte bara SHL-klubbarna som har förändrat i sina trupper under sommaren. Det har även SHL:s domarkår gjort. Fem nya domare kommer att döma i högstaligan den här säsongen. Tre av dessa är huvuddomare, fast helt nya är de inte. Alla tre har tidigare dömt i SHL, men till den här säsongen är de heltidsanställda.

– Jag ser verkligen framemot att det ska dra igång, säger Kristoffer Folkstrand, en av de nya huvuddomarna.

– Det är skönt med ett litet brejk, men det här är första sommaren på några år där jag verkligen längtar efter att det ska dra igång. Och det beror väl på att jag har nya utmaningar framför mig med att kliva upp en nivå och att jag blir heltidsanställd.

"Ville visa att jag var värd chansen"

Folkstrand har de senaste åren huvudsakligen dömt i HockeyAllsvenskan, men för två säsonger sedan blev det tre SHL-matcher och förra säsongen fick han 29 matcher i högstaligan.

– Första SHL-matcherna var det mest bara att överleva. Även om vi har bra stöttning av kollegor och ledning är det något helt annat. Förra året när det blev på mer kontinuerlig basis kom jag in i det på ett annat sätt. När jag nu ska göra det fullt ut vet jag vad det handlar om på ett annat sätt. Sedan är det ett yrke där det händer olika saker från kväll till kväll, men det är också en del av charmen, säger han.

Hur var din SHL-debut?
– Nervöst, såklart. Jag ville visa att jag var värd chansen jag hade fått. Men för mig blev det en ganska tuff match för det blev ett och annat misstag, men jag lärde mig av det. Jag gjorde något misstag i den första perioden, men att jag ändå kunde ta mig igenom det och avsluta på ett bra sätt är något jag verkligen har tagit med mig. Det går inte att vara felfri, utan det är vad man gör efter misstaget som räknas. Lägger man sig ner och dör är det kört, utan det gäller att resa sig och fokusera på nästa situation.

Det här är inte bara första säsongen Folkstrand ska ha SHL som huvudfokus, det är också första säsongen han är heltidsanställd som domare. De senaste åren han vid sidan av dömandet jobbat med försäljning, inom exempelvis sport- och optikbranschen.

– Jag har egentligen aldrig haft som mål att döma på heltid, utan det har mer vuxit fram med tiden. Ju mer jag har närmat mig den högsta nivån desto större morot har det blivit att faktiskt ha det som yrke. Därför känns det så klart jättekul att det blir så, säger han.

SUVAD MRKONJIC / Bildbyrån

Kristoffer Folkstrand har dömt 32 SHL-matcher. Nu tar han klivet upp och blir heltidsanställd av SHL.

Som så många andra började Folkstrand sin hockeybana som spelare, och ganska snabbt hamnade han i målet.

– Det var en kombination av att det var jäkligt häftigt med alla skydd och när jag var liten samlade jag på hockeybilder och då fanns det en målvakt i Calgary som hette Trevor Kidd. Han hade mycket tatueringar och jag tyckte han var otroligt häftig. Som skåning var det stort att se Pekka Lindmark, en av våra största, på nära håll. När jag testade på att vara målvakt fastnade jag direkt.

Följde du Kidds fotspår med tatueringar också?
– Nja, det kan jag inte säga. Jag har visserligen en tatuering, men jag har varken långt hår eller den hårdrocksauran som han hade, haha.

"Med facit i hand har det varit värt alla uppoffringar"

Med åren gick målvaktsspelandet mer och mer över till dömande. Även om han från början blev domare mer eller mindre på grund av tvång.

– Alla spelare i ungdomslaget fick döma de yngre, men då var det mest blåsa och släppa pucken.

Folkstrand fick mer och mer beröm för sina domarinsatser vilket ledde till att han också tyckte att det blev en rolig hobby. 

– I takt med att jag kände att jag inte kommer att kunna leva på att spela hockey var dömandet ett roligt och bra sätt att få vara kvar inom sporten. Med facit i hand har det varit värt alla uppoffringar man har gjort, säger han.

Med åren klättrade han också uppåt i divisionerna. Han gjorde ett år i division 3 och gick sedan vidare till division 2 där det blev några år som enligt Folkstrand själv gick "upp och ner”. Därefter blev det fem år i Hockeyettan.

– Det var nog de mest utmanande åren för ettan är en speciell nivå som domare. Vissa domare är på väg ner i karriären, andra på väg upp och vissa är nöjda där de är. Jag ville vidare till HockeyAllsvenskan och det var en väldigt lärorik tid. Där la jag mycket av grunden som jag står i dag, säger han.

En grund som nu har tagit honom till en heltidsanställning i SHL.

FEM SNABBA

Varför blev du domare?

– Att jag bestämde mig för att fortsätta med att döma efter ungdomsåren var för att det var ett roligt sätt att vara del av hockeyn eftersom jag inte var tillräckligt bra som spelare. Det är en utmaning att vara domare och jag gillar utmaningar. 

Vilken är din främsta styrka som domare?

– Mitt lugn. Det ska mycket till för att jag ska bli förbannad. Det händer absolut, men jag försöker ha ett lugn och en kontinuitet. Spelare och ledare ska känna igen mig där ute.

Tuffaste situationen att bedöma?

– Många är tuffa, men spontant skulle jag säga huvudtacklingar. Ofta kommer det en tackling i hög fart och att då avgöra exakt var något träffar på centimetern är svårt.

Bästa domarminnet?

– Den avgörande finalen i HockeyAllsvenskan uppe i Örnsköldsvik förra säsongen. Det är speciellt när allt ställs på sin spets. Det är sådana matcher alla domare vill döma.

Vad drömmer du om i framtiden?

– Jag drömmer om att få hålla på med det här i många år framöver. Jag vill ta steg för varje år och att någon gång i framtiden få döma en SM-final. Det hade varit mäktigt.